Flyttstäda med tokig tå.
Nu är mannen hemma! :) Det gillar vi starkt! Något vi inte gillar starkt däremot är att min enfaldigt fåniga tå gör att jag inte kan gå ordentligt.. Än mindre dansa. Dessutom har jag fullt upp med att planera musik, lekar, allsång inför Mammas och Mathias Bröllop som är snart, PLUS! Att mitt upp i allt flytta. Holy macaroni. Vilket innebär att jag inte kommer att vara med på säsongsstarten i Återsken. Känns riktigt trist.. Jaja, jag ska väl återgå till att rensa ur min garderob. Undrar vad för bomull och skit man kan hitta därinne mån tro? Tur att jag har en så fin kille som hjälper till! ;)
From Sarah With Love!
Delegationen, oppositionen, alliansen? Spelning!
NU är jag hemma. PUH! Spelat för halva västern vilket inkluderar Mona Sahlin, Lars Ohly och Maria Wetterstrand. Det är lite svårt när folk frågar oss vad vi "heter", alltså vad vi kallar oss. Ida kom på det finurliga namnet "The Snörvels" och visst snörvlade vi för fullt ;) Det var länge sedan jag var på en spelning som var så icke förberedd! Utljudet var bara det som användes i princip och inte en monitor så långt ögat, eller hörsel nådde. Hursom kickade vi ass och var riktigt duktiga när vi väl fått fason på det ljud som gick att göra nått med. Fick charma vaktmästarn ;D haha.
Det roligaste var när vi väl skulle gå därifrån
Det roligaste var när vi väl skulle gå därifrån
Någon snubbe - Ni måste stänga av mickarna, ni hörs ut!
Ida - Men vi har inga mickar.
Någon snubbe - Men ni hörs ut!
Ida: - ...men vi HAR inga mickar!
Ida - Men vi har inga mickar.
Någon snubbe - Men ni hörs ut!
Ida: - ...men vi HAR inga mickar!
Det var ju inte som att han brydde sig om att (om vi nu hade haft på oss någon mick) att vi tänkte traska iväg med den, som kostar några tusen. Nej, det var ljudet han brydde sig om och inget annat. Det var säkert vaktis som glömt att slå av den.
När det var slut kom vi fram till det väldigt beslutet att stanna på Max och köpa en burgare + kaffe. Välförtjänt tyckte jag!
När jag kom hem däremot slog det mig som en boxboll att jag inte hittade mina glasögon och huvudet hade redan börjat dunka. Som tur var hittade jag dem efter en 20 minuters letande. Var lite orolig ett tag att de hade blivit bortförda av vänstern, men den oron kan jag släppa nu. Det går inte så bra när man ska leta efter något man knappt ser :/.
För övrig en riktigt tokrolig dag! Tack igen Ida och Therese. Hoppas lite på den 1:a ändå ;)
"Allt går med Guds hjälp och en tandborste"
Jag skulle vilja hävda att man skriver som bäst och tänker som klarast när det är natt/kväll. Hade jag inte varit så mörkrädd hade jag gärna tagit en sväng ut i skogen och bara beundra naturen och helst nu när det börjar närma sig höst. När luften är som fylld med ett kyligt sting som får allt att bli tydligt och levande. Jag är lite egen på det sättet, att mina vårkänslor sätter in på hösten. Jag känner mig aldrig så levande och lycklig som när alla löv byter nyanser och färg och luften fylls av det där "stinget", och för att inte tala om att man äntligen kan få klä sig i koftor och kanske en halsduk? Som sagt hösten är mycket speciell.
7 januari 2008 sen har det bara gått framåt.. :)
Men för tillfället syns inga rostigt färgade blad eller uppfriskande luft. Faktiskt så är det ganska "kvaft" här där jag sitter och skriver ;)
Tänker också på min kära karl som just nu befinner sig i Karlshamn för att lära sig om det nya jobbet han kommer få i höst som skolfotograf. Tydligen så sparar det inte alls på krutet var gällande "flåd" och lyx. Kul för honom i alla fall! :) Han kommer hem på onsdag och så småningom ska jag väl börja flytta mina grejor upp till hans lya eftersom det, om några veckor, kommer att bli mitt nya hem. Jag är riktigt förväntansfull kan jag säga! Det känns verkligen som om det är ett genomtänkt beslut, även om vi har grunnat fram och tillbaka på det ett tag. Men fasen, har man varit ett par i 2 år och 8 månader kanske det är dags att "steppa upp"! Ta förhållandet till en ny nivå liksom, ja ni fattar. Jag tycker att det är härligt att kunna ge av sig själv 110 % till någon man älskar och jag kan knappt bärga mig till att få bo tillsammans med, vad jag nästan helt säkert skulle kunna säga är min själsfrände. Just nu står hela livet framför fötterna och det är bara att börja gå. Det är som min kära mor brukar säga (En fruktansvärt vis kvinna må jag säga!)
"Allt går med Guds hjälp och en tandborste".
Tänker också på min kära karl som just nu befinner sig i Karlshamn för att lära sig om det nya jobbet han kommer få i höst som skolfotograf. Tydligen så sparar det inte alls på krutet var gällande "flåd" och lyx. Kul för honom i alla fall! :) Han kommer hem på onsdag och så småningom ska jag väl börja flytta mina grejor upp till hans lya eftersom det, om några veckor, kommer att bli mitt nya hem. Jag är riktigt förväntansfull kan jag säga! Det känns verkligen som om det är ett genomtänkt beslut, även om vi har grunnat fram och tillbaka på det ett tag. Men fasen, har man varit ett par i 2 år och 8 månader kanske det är dags att "steppa upp"! Ta förhållandet till en ny nivå liksom, ja ni fattar. Jag tycker att det är härligt att kunna ge av sig själv 110 % till någon man älskar och jag kan knappt bärga mig till att få bo tillsammans med, vad jag nästan helt säkert skulle kunna säga är min själsfrände. Just nu står hela livet framför fötterna och det är bara att börja gå. Det är som min kära mor brukar säga (En fruktansvärt vis kvinna må jag säga!)
"Allt går med Guds hjälp och en tandborste".
7 januari 2008 sen har det bara gått framåt.. :)
Inspirationens källa
Sitter och övar lite bröllopslåtar och lyssnar på för tillfället på Peter Gabriels In your eyes.
Sen har jag, Ida och Thessan blivit erbjudna en spelning i Västerås på Zigmatorget. Ungefär en liknande spelning som jag och Thessan gjorde förra året då Mona Sahlin skulle prata om Europavalet. Nu är det ganska mycket same thing. Bundisen Mona kommer dit och ska prata igen :P och vi i vår Återskentrio ska väl vara ett förband till henne om man kan beskriva det så? Hursom, kul ska det bli! Så de låtarna är nog dags att börja öva på också.
Sen har jag för övrigt skrivit en egen låt till. Inspirationen var tragisk men jag tror verkligen att den musik kan ha ett helande i sig förhoppningsvis. Som några av er kanske vet så går jag in i studion och spelar in lite nytt matrial (DET VAR PÅ TIDEN!) Jag har varit ganska lat. Men nu känns det som om jag har hämtat nytt vatten från inspirationens källa, om man nu ska vara poetisk, och fått en nystart! Och med hjälp av min fantastiska studiotekniker Zeke kommer nog allt gå som en dans! Jag hoppas att det matrial som kommer, blir något givande för de flesta:)
Sen har jag, Ida och Thessan blivit erbjudna en spelning i Västerås på Zigmatorget. Ungefär en liknande spelning som jag och Thessan gjorde förra året då Mona Sahlin skulle prata om Europavalet. Nu är det ganska mycket same thing. Bundisen Mona kommer dit och ska prata igen :P och vi i vår Återskentrio ska väl vara ett förband till henne om man kan beskriva det så? Hursom, kul ska det bli! Så de låtarna är nog dags att börja öva på också.
Sen har jag för övrigt skrivit en egen låt till. Inspirationen var tragisk men jag tror verkligen att den musik kan ha ett helande i sig förhoppningsvis. Som några av er kanske vet så går jag in i studion och spelar in lite nytt matrial (DET VAR PÅ TIDEN!) Jag har varit ganska lat. Men nu känns det som om jag har hämtat nytt vatten från inspirationens källa, om man nu ska vara poetisk, och fått en nystart! Och med hjälp av min fantastiska studiotekniker Zeke kommer nog allt gå som en dans! Jag hoppas att det matrial som kommer, blir något givande för de flesta:)
Lilla storasyster
"Jag har så mycket att göra och alldelens för lite tid att hinna med de sakerna". Detta påminner verkligen om temat vi hade på barnlägret i början av sommaren, där jag och Malin skulle skriva morgondraman till barnen och första dagen handlade om att dela livet. Karaktärerna hette "Tjorven (jag) och Knorven (Malin), ja, så går det när man inte har någon fantasi och alldelens för mycket annat att tänka på, ren översättning, en heel barnkonferens. Men så blev det i alla fall. Vi spelade två vänner som inte hade sett varandra på ett ta p.g.a att de alltid hade så mycket att göra. Och det slog mig alldelens nu, när jag sitter och planerar för att träffa två av mina nära vänner, att det finns så mycket som jag vill hinna med och det finns så många människor jag vill hinna träffa och spendera kvalitetstid med men i dagens samhälle verkar är även det sociala livet ha blivit schemalagt och måste planeras. Ja, hej och hå säger jag bara. Ibland önskar man nästan att man kunde dela på sig, åtminstone lite!
För övrigt så har jag spenderat lite mer planerad kvalitetstid med mina bröder samt pappa och familj. Både Jonathan och David växer så det knakar och jag känner mig verkligen, bildligt talat, som lilla storasyster. Jag antar att detta inte är i närheten så liten som jag kommer känna mig när de blir tonåringar, vilket inte är allt för långt kvar. Själv är man kvar i samma längd som man var i grundskolan i princip. Men no hard feelings, jag trivs här nere! ;) Nu ska jag äta! Har inte käkat sen frukost så jag är lite mör nu kan jag erkänna.
From Sarah with love
Musik är kärlek
Sitter och lyssnar på musikprojekt från skoltiden. Jag saknar den värdefulla delen av att få spendera tid i mitt andra hem, på scenen. Jag tror inte det finns någon annan plats på jorden som jag känner mig mer bekväm eller säker på. Även om skoldagarna på gymnasiet kunde vara total pest rent socialt kunde jag alltid komma till scenen och känna att jag hade ett egenvärde igen, ett egenvärde som jag annars saknade när jag gick estet musik p.g.a många anledningar. Jag skyller ingenting på programmet, absolut inte. Det är det absolut bästa i Enköping, med bra lärare som som kan sina saker och jag ångrar inte alls att jag gick där. Jag hade gått igenom allt igen om jag var tvungen!
Jag tror också att den här tiden har lärt mig att vässa armbågarna, springa den extra milen eller vad man vill kalla det. Branschen består till mångt och mycket av blod, svett och tårar men det är ingenting som skulle kunna hindra mig tror jag. Som sagt, kämpar du den extra lilla biten går du långt. Grejen är att kunna stå kvar när det blir som jobbigast, och då behöver jag inte nödvändigtvis prata om just musiken. Det är lätt att tro och skapa en bra självkänsla när det går bra i livet, självfallet, det är ju inte svårt alls. Frågan är vad som händer när saker och ting blir svåra och allting känns motigt? Känner du fortfarande ditt egenvärde eller baseras det utifrån det du presterar? Det kan vara något att fundera på. Jag försöker fortfarande komma underfund med hur den frågan verkar i mitt liv.
Nu ska jag fortsätta kämpa vidare med mitt mål och mina drömmar, vilket bara kan gå framåt om jag låter det gå framåt. Som sagt, så jag har ju fått vassare armbågar med tiden ;) det kan också vara till hjälp. Är föresten nästan klar med en låt som jag ska hoppa in i studion och spela in i höst! Hoppas att ni kommer att gilla den! :)
Nu ska jag fortsätta kämpa vidare med mitt mål och mina drömmar, vilket bara kan gå framåt om jag låter det gå framåt. Som sagt, så jag har ju fått vassare armbågar med tiden ;) det kan också vara till hjälp. Är föresten nästan klar med en låt som jag ska hoppa in i studion och spela in i höst! Hoppas att ni kommer att gilla den! :)
Skulle ha lagt in lite annat matrial från skoltiden men detta var det enda min min blogg ville ta emot tyvärr. Jaja still, enjoy it!
Egen tid och skaldjurssoppa
Det är intressant med så kallad "Egen tid" i ett förhållande. Har man för mycket går man aldrig framåt och har man för lite tar paret så småningom död på den ene som den andre. Anledningen till att jag funderade på detta var att Adam bestämde sig runt 12-snåret idag att han skulle ha sin "Egen tid"-dag. Det är lugnt å mina vägnar, eftersom man verkligen, minst sagt, behöver det då och då! Nu har karl'n dock tröttnat på sin "Egna tid" och har beslutat sig för att göra ett besök på min mysiga gamla gata och inte mig emot, min egna behovstid är inte i ett så desperat läge så jag behöver det än ;)
För övrigt var jag och Adam och hälsade på Calle och Wanja igår (onsdag) och åt lite mat och hade trevligt. Wanja utmanade mina smaklökar med fisk/saffran/skaldjurssoppa. Och de som känner mig riktigt väl vet att jag är ytterst kräsmagad var gällande soppa. Jag måste helt enkelt ha haft en trakisk soppupplevelse som barn eller något! Hursomhelst, så blev det soppa. OCH HÖR Å HÄPNA, jag äter den och njuter! Fantastiskt god. Sen avslutades kvällen med att se en DVD av vår tids bästa komiker Robert Gustavsson i samlade karaktärer. Lyckad kväll!
Nu när jag har kommit från jobbet kanske det är dags att äta något, har nämligen inte ätit någon middag. Det är lätt hänt med udda arbetstider, men man får vara glad att man har några arbetstider alls!
Nu får jag helt enkelt ta och inventera kylskåpet här hemma och se vad som kan tänkas vara passande för kvällen!
Godnatt!
Imorgon blir ett andra första steg.
Ibland får man helt enkelt ta och kämpa lite mer.
Ja, då var man här!
Ja, då var det dags för mig att falla ner i det bloggande träsket. Anledningen till att jag börjar med detta är att jag faktiskt tror att det kan vara lite nyttigt för själen. Att få skriva ner lite tankar och funderingar som man har som man kanske inte alltid yttrar med folk runt omkring. Att istället bara skriva det du känner utan reflektion, om ni förstår hur jag menar? Mitt syfte var då definitivt inte att skriva "Idag har jag varit på stranden med Leffe, det var kul." (Nu har jag ingen vän som heter Leffe, men rent hypotetiskt fattar ni vad jag menar) Så nu Cecilia, är jag med i de bloggande människornas klubb ;)
För övrigt så spenderade jag denna dagen med just Cecilia och var faktiskt på stranden, ironiskt nog. Men visiten dit blev inte längre en usla 5-10 minuter med tanke på det blåsiga vädret! Note to self, måste du skrika för att bli hörd och du fryser så benen ser ut som plockade kycklingar, åk någonstans och fika istället! Det gjorde vi och det visade sig vara ett bra beslut. Nu väntar nog lite kvällsfika eftersom själva middagen uteblev eftersom jag istället stannade lite längre hos Cecilia och såg gamla julkalendrar! Gud vet att det var bättre förr!
(Lite Cecilia och en av vår tid bästa julkalendrar "Mysteriet på Greveholm". Gillart!) Sidan är föresten under uppbyggnad och behöver fräschas till lite, men det kommer ;)
